Overkills

Ska börja med att be om ursäkt för förrai nlägget. Eller kanske inte be om ursäkt, men förklara i alla fall. Jag mår inte så dåligt som det ser ut. Jag ser helt krossad ut, när jag egentligen mår väldigt bra. Förklaringen till detta är att jag ar onykter när jag skrev det där. Egentligen är det något jag inte tänker så mycket på när jag inte tänker på det, om ni förstår. It made sense in my head. Vad jag försöker säga här är att ni inte behöver oroa er för mig. Det kan de som träffat mig i dag intyga. Jag säger inte att det inte är något, men jag har inte riktigt kommit fram till hur mycket jag bryr mig än. Jag har hamnat i en situation där jag, för första gången i mitt liv, inte vet hur jag känner, vad jag vill eller om det ens spelar någon roll. Fast roll spelar det uppenbarligen. Äsch, jag vet inte.

 

Igår åkte jag till stan för att hämta nycklar till kansliet. Jag åkte tunnelbana dit och satt som vanligt och lyssnade på musik på högsta volym. När det blev tyst mellan två låtar hörde jag någon prata skånska bakom mig. Vilken fin skånska, hann jag tänka. Sedan hörde jag vem det var. Jag virvlade runt på stolen (måste sett ganska roligt ut för övriga resenärer) och utbrast "What the fuck?" högt som fan. Det var min ex-väninna. Ni vet, on jag bråkat så förbannat med. Ni kan tänka er att stämningen blev lite spänd. Men vi är vänner nu igen. Det kändes som att det var liksom lite meningen. Ännu en sak jag inte riktigt vet hur jag känner inför än. När vi pratar känns det som att vi aldrig slutade. Samtidigt har vi en jäkla massa historia. Men vi får väl se hur det går. I alla fall åkte jag och Wiplash till Skyways en högst kort stund, innan vi åkte till Hökis och busade. Bus hela natten blev det. Awesome var det för det mesta, förutom den lilla stunden när jag skrev previous blogpost. Idag har jag shoppat en jäkla massa och sedan haft möte med de från min styrelse som ska på orgträffen på kansliet. Sen åkte jag hem, och här är jag nu. Nu ska jag skriva ett till blogginlägg. Det känns ganska wasted va? Men nu är det såhär att detta är ett sånt där blogginlägg med fakta om vad jag gjort sen jag skrev sist, och nu ska jag skriva ett till av mina mer känslofixerade inlägg. De går dåligt ihop i ett och samma inlägg förstår ni. Så vi ses i nästa inlägg!