Overkills

Blogga igen! Tjoho. Har utvecklat ett beroende av detta igen. Väldigt trevligt. Enda nackdelen med det är väl att jag iofta inte har något att säga egentligen. Samt att jag måste tänka på att ha tillgång till min dator helatiden. Visst kan man blogga över iPhonen, men korta inlägg är inte min grej. Korta inlägg är för att kort sammanfatta vad man har sysslat med sen sist, och det är inte min grej. Jag är inte intresserad av att dela med mig av vad jag har gjort. Jag är intresserad av att dokumentera och dela med mig av mina känslor. Det är det som egentligen betyder något.

 

Jag har tänkt lite, och kommit fram till att jag förmodligen borde sluta skriva ut namn här. En av mina vänner har redan reagerat på detta och det blev en mycket större deal än vad det förtjänar, så det är nog bäst så. Då återstår bara att komma på nicknames till alla, för jag tänker inte skriva "åt middag med en kompis." Det ser så trist ut att jag nästan mår lite illa av det. Ni kan ju höra av er om det finns något speciellt ni vill bli kallade, annars får jag väl vara lite kreativ själv. Ska försöka komma på namn som inte är för lika era riktiga, och som inte går att relatera till er. Sen kan jag inte lova att det blir helt anonymt ändå. Ofta går det att gissa sig till vem man pratar om, oavsett hur försiktig man är. Ni får väl helt enkelt säga till om ni inte vill bli nämnda alls. Så, nu tycker jag att jag har varit en rättvis bloggerska och vän som visar respekt för mina medmänniskors integritet osv. Luftmedalj till mig tycker jag. Får väl ge det till mig själv med ingen annan around.

 

I helgen är det årsmöte med USS. Det hade jag fullkomligt förträngt. Jag har kandiderat till Styrelsen, så det ska bli intressant att se om jag kommer in. Detta plus mitt kommande arbete med SUN kommer nog göra det här året till ett ganska bra år för mitt CV och min erfarenhetskvot. Erfarenhetskvot? Vilket fint ord. Det kom jag på själv just now, och vad mycket svengelska det blev i det här inlägget. Jag försöker annars undvika det. Det ser inte fint ut. Men svenska är svårt och jag har problem med att bilda fina meningar. Bra där Blue. Hon som en gång sa att hon hade a way with words. Nu gjorde jag det igen. Helvete.

 

Jag har nu återigen lyckats felvända mitt dygn under gånget sommarlov höll jag på att säga. Jag menar sportlov. morse somnade jag vid ca halv 9 och vaknade vid 6 på kvällen. Smidigt där. Men i morgon är det skola så jag får väl kämpa mig upp (om jag ens har somnat vid det laget) och lägga mig i tid i morgon kväll helt enkelt. Jag som tänkte träna. Hur ska jag orka det? Usch. Jaja. Vi får väl se hur lite sömn jag faktiskt får och hur illa det är. Såg just att jag ska upp om 5 timmar redan. Hur fan blev klockan 2?

 

Jag sitter här i min twin-size och lyssnar på Taylor Swift's senaste platta. Jag älskar den, hur tragiskt det än är. Hon har hysteriskt relatable texter, och det kan ingen förneka. Fast nu varh on lite taskig. Sjöng hon vad jag tror att hon sjöng så sjöng hon "you're the kind of man that makes me sad." Vad svarar man på det liksom? Förlåt? Jag ska tänka på det i framtiden. Jag luktar piggelin igen (min bodysplash) och min fot har somnat. Det här är top news tycker jag. Nääe. Jag har bara tråkigt. Förlåt ungdomar. Vill ni veta så är det min högra fot som sover, och jag är nästan lite hungrig. Låten jag lyssnar på nu är tråkig. Jag fryser. Nej, vet ni vad. Nu skonar jag er.