Overkills

I dag gick vi in i vecka 33. Tänk att jag har varit gravid i 33 veckor. Det är helt otroligt. Fram till någon vecka sedan var det helt okej. Men sen bara över natten tröttnade jag på det hela. Det börjar bli tungt och jobbigt och drygt och jag är trött på att inte orka gå långt eller göra något ansträngande. Nu längtar jag bara till December. Inte för att det kommer bli lätt att vara småbarnsförälder, men jag kommer i alla fall få min kropp tillbaka. Mer eller mindre.

 

På tal om min kropp. Jag upptäckte något riktigt jobbigt häromdagen. Något jag var medveten om att det med stor sannolikhet skulle hända men ändå mådde mycket sämre av än jag trodde att jag skulle göra. Jag har fått bristningar. Röda, tydliga strimmor under naveln. Det kändes så oåterkallerligt på något vis. Bristningar bleknar med tiden, liksom andra ärrbildningar. Men de försvinner sällan helt. Flera års självskadebeteende som ung tonåring har dessutom i mitt fall lett till att jag har väldigt lätt att få ärr som läker väldigt dåligt. Jag tänker på att jag i framtiden inte kommer kunna gå på stranden i bikini utan att folk tänker på mig som förälder. Jag är inte bara Blue längre. Jag är en mamma. Det kommer synas, varesig jag har mitt barn med mig eller inte. Det är givetvis inget negativt egentligen. Känns bara slutgiltiggt. Som om min ungdom har försvunnit och aldrig kommer tillbaka. Det är förstås inte sant. Jag är bara 20 år och jag kommer ha många möjligheter att leva därefter, även om jag har barn. Och jag ska inte ta ut något i förväg. Chansen finns ju att de försvinner och inte syns alls. Vi får helt enkelt se. Men just nu känner jag mig ganska osexig. Antar att jag vänjer mig dock. InterCity hävdar att han fortfarande tycker jag är sexig, så det är ju bra i alla fall.

 

En annan jobbig sak som först nu blivit ett problem är att mina bröst har börjat läcka ordentligt med bröstmjölk. Jag sover alltid naken och trivs med det. Det är mysigt och känns dessutom mest hygieniskt. Men gör jag det nu blir det fläckar på lakanet efter mjölken. Som tur är har jag en jätteskön stretch-bh som jag använder på nätterna och som stoppar det. Just nu räcker det nämligen med att jag har lite tryck mot brösten för att de ska låta bli att läcka. Sen får jag väl börja med amningsinlägg. Men hoppas slippa det fram till förlossningen i alla fall. Sen lär ju läckandet bli betydligt mer påtagligt.

 

Mitt mående är lite sådär just nu. De senaste veckorna har jag känt mig ganska nere. Det var väl väntat efter en ganska lång periods stabilt mående. Jag fokuserar mest på att hålla mig över ytan. Jag har inte möjlighet att tappa allt just nu. Bortsett från vissa kolsvarta stunder så går det ganska bra. Jag funktionerar hyfsat bra. Hoppas jag kan hålla det på den här nivån. På måndag ska jag träffa en psykiatrisjuksköterska på Vuxenpsykiatrin. Känns bra att de äntligen följer upp mig. Det börjar verkligen behövas. Jag planerar ju att plugga nästa höst och då vill jag ha allt klart. Åtminstone en plan för hur jag ska medicineras och så. Kommer kanske inte ta några mediciner innan dess eftersom jag planerar att amma. Ska försöka amma även nästa höst på deltid och låta InterCity komplettera med utpumpad mjölk och mjölkersättning när jag är i skolan. Men vi får se hur det går för mig utan mediciner och hur amningen funkar. Ta det lite som det kommer helt enkelt. Men jag kommer förmodligen inte klara att plugga heltid och då vill jag ha hjälp från psykvården så att jag kan få fulla studiemedel ändå. Dessutom behöver jag verkligen regelbunden uppföljning av läkare samt en samtalskontakt. Jag har dessutom blivit mer eller mindre lovad en KBT-behandling och jag tror att det skulle vara bra för mig.

 

Torsdag i dag då. På söndag ska vi tydligen till Stockholm. Lite spontant sådär men både jag och InterCity har ett möte som båda två har missat totalt. Men det ska nog gå bra. En deppig sak dock är att vårt favorithotell (Best Western i Farsta) har lagts ned. Vi är jätteledsna eftersom det var vårt stammisställe där vi alltid bodde när vi var i Stockholm. Det var också dit jag åkte varje gång InterCity var i Stockholm 2012-2013. Vi har så sjukt många minnen därifrån. Men vi ska bo på Scandic Victoria Tower i Kista i stället. Bodde där en gång tidigare och de är väldigt trevliga. Så vi överlever nog.